Cirkulär Ekonomi
Det finns många definitioner på vad cirkulär ekonomi är, några exempel: En ännu inte fastställd definition av cirkulär ekonomi finns i utkastet till den kommande ISO-standarden ISO 59004 Circular Economy – Terminology, Principles and Framework for Implementation. En fri översättning lyder: ”ekonomiskt system som tillämpar ett systematiskt tillvägagångssätt för att upprätthålla ett cirkulärt flöde av resurser, genom att återskapa, förlänga eller utöka dess värde och samtidigt bidra till hållbar utveckling”. I en studie där 114 definitioner analyserats framgår att cirkulär ekonomi ska uppnås genom att affärsmodellerna förändras och driver mot en hållbar utveckling. Förändringen handlar om skiftet från en flödesbaserad logik till en tillgångsbaserad logik. Europeiska kommissionen (2015) avser med cirkulär ekonomi ett system där värdet på produkter, material och resursers behålls så länge som möjligt i ekonomin. Detta innebär bland annat att mängden avfall som genereras minskas. Avfall Sverige definierar cirkulär ekonomi som ett ekonomiskt system som ”syftar till att efterlikna naturliga mönster där resurser systematiskt återvinns, återanvänds, konverteras, uppgraderas och lagras för framtida bruk” (Geng m.fl. 2012)”.
Cirkulära affärsmodeller
Cirkulära affärsmodeller är bidrar på olika sätt till att minimera behovet av resurser eller tillvaratar befintliga resurser och avfall i nya produktionsloopar, till skillnad från linjära affärsmodeller
Vi har samlat ett antal begrepp och dess definitioner. Du hittar alla i vår rullgardinslista.
Triple-Loop Learning i kontexten av underhåll innebär att inte bara ifrågasätta och ändra underliggande antaganden och strategier (som i Double-Loop Learning), utan också att reflektera över och förändra de grundläggande värderingarna, identiteterna och normerna som styr organisationen. Det handlar om att ompröva och transformera hur organisationen ser på sig själv och sin verksamhet på en djupare, mer grundläggande nivå.
Exempel inom underhåll:
1. Upptäcka ett problem:
- En maskin går ofta sönder eftersom en specifik del slits ut snabbt.
2. Ifrågasätta grundläggande antaganden och strategier (Double-Loop Learning):
- Du ifrågasätter varför delen slits ut snabbt och gör förändringar i hur maskinen används eller uppgraderas till bättre delar.
3. Reflektera över grundläggande värderingar och identiteter:
- Du går ännu djupare och reflekterar över organisationens grundläggande värderingar och syn på underhåll och kvalitet.
- Kanske inser du att organisationen har en kultur som prioriterar kortsiktiga vinster över långsiktig hållbarhet.
4. Göra transformativa förändringar:
- Du initierar en kulturell förändring inom organisationen för att värdera långsiktig hållbarhet och kvalitet högre.
- Detta kan innebära att ändra utbildningsprogram, ledarskapsfilosofi och hur framgång mäts inom organisationen.
Fördelar:
- Djupgående förändring:Triple-Loop Learning kan leda till grundläggande förändringar i hur en organisation fungerar och ser på sin roll och sina mål.
- Kulturell transformation: Det kan bidra till en djupgående kulturell förändring som främjar hållbarhet och långsiktig framgång.
Begränsningar:
- Mycket komplex och tidskrävande: Triple-Loop Learning kräver betydande tid, resurser och engagemang för att genomföra.
- Kräver hög grad av öppenhet och villighet att förändra: Det kan vara utmanande att genomföra i organisationer med starka befintliga kulturer och värderingar.
Triple-Loop Learning är den mest avancerade formen av lärande som inte bara fokuserar på att lösa omedelbara problem eller förändra strategier, utan också på att transformera de grundläggande värderingarna och normerna inom en organisation för att uppnå djupgående och långvarig förbättring.
En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att
äventyra kommande generationers möjligheter att
tillfredsställa sina behov